Efter-jobbet-lyx

Vad jag älskar den inglasade uteplatsen, och att få komma hem och sätta sig där och äta middag och sedan sitta kvar och läsa en god bok och vila benen. Det är livskvalitet en vardagskväll efter jobbet.

Tempelträdgård i Xi'an, Kina.

Eftersom jag inte gör något nytt spännande med min egen trädgård så ska jag visa några inspirerande bilder tagna i en tempelträdgård i mångmiljonstaden Xi'an. Kinesiska trädgårdar innehåller gärna stenformationer som den ovan, och sånt gillar jag. Kanske blir nästa års projekt att limma ihop en massa stenar med betong till något liknande det ovan i cirkeln?Vi besökte "De åtta odödligas tempel" en söndag när det givetvis var stekhett, det var det mer eller mindre varje dag på vår resa. Här nedan är ett vackert rum, en sorts vilorum mellan toaletterna i trädgården. Jag gillar staketet, kanske kan bli något här hemma...Man söker sig till skuggan och trädgårdarna har en hel del gångar och områden med skugga men jag är ändå förvånad över hur allt blomstrar och är grönt. Tagetes och Flitiga Lisa var inte ovanliga blommor, fast jag har dem inte på bild. Istället fotade jag Ginko i en kruka: Fina häckar omgärdade planteringarna och i bakgrunden skymtar några höghus.Staden är mest känd för kejsar Qín Shǐ Huángdì som på 200-talet för lät tillverka tusentals soldater och hästar i lera, en väldig armé som han sedan gömde undan och som blev funnen på 1970-talet. Vi besökte givetvis dessa utgrävningar utanför staden, något jag verkligen hade sett fram emot och det var fantastiskt.

Jordgubbar och hallon

Bokslut för årets jordgubbsskörd: 20 liter
Hallonskörd: 1,5 liter
Jordgubbar sämre än tidigare år, hallon bättre än någonsin.
Nu börjar det vara dags att flytta upp fler jordgubbsplantor till pallkragar (de är helt övervuxna av kvickrot och annat ogräs där de står nu) och även flytta hallonbuskarna till pallkragar. Det senare vet jag inte hur det ska gå, hallonen som äntligen börjar ha etablerat sig. Är det någon som har goda råd att komma med? Hur djupt vill de stå? Vad är det man ska beskära? Osv.

Tur att vi inte var i Fujian nu!

Tyfonerna har härjat i bl a delstaten Fujian där vi var tidigare i sommar och jag hittade en nyhetssändning på kinesiska tv-kanalen cctv. Xiamen ligger i delstaten Fujian och nämns i slutet av inslaget då de säger att flygtrafiken har återupptagits. Vädrets makter är verkligen fruktansvärda! Stackars människor som drabbats!

http://www.cctv.com/program/newshour/20090810/104926.shtml

Tyvärr lyckas jag inte "embed" inslaget så den som vill se det får klicka på länken.

Lite trädgårdsbilder

Nu har pionerna blommat ut för i år. Men vi hade tur, de började blomma precis när vi kom hem från Kinaresan. Just nu är det torka i trädgården och både trädet jag planterade i fjol och några buskar och perenner har fått en del gulnande löv och blad. Vilken kanonsommar det har varit, bra väder och ännu bättre väder och hela förra veckan var det bara strandliv och bad som gällde så då blir det som det blir med trädgårdsskötseln.

Kinesiska muren

Den nionde juli var vi där. Det var kokhett. Jag trodde det skulle vara svalare i bergen men inte var det inte. Genom Lonely Planets China guide (reser aldrig utan Lp) hade jag hittat ett ställe som sålde en tur med bussresa dit och tillbaka och inträde som skulle vara pålitlig. Jag måste skriva på Lonely Planets hemsida att de inte var så helt igenom schyssta men det fanns säkert värre lurendrejare. Jag hade bestämt att det räckte för oss att åka till den del av muren som är närmast Beijing, platsen heter Badaling. Vi ville inte besöka något annat, nej tack till Minggravarna. Naturligtvis ville företaget att vi skulle köpa den dyrare turen inklusive Minggravarna men vi stod på oss och till sist fick vi köpa våra biljetter. En lunch skulle också ingå förutom resa och inträde och sedan vi intygat med passen att vi varit längre än sju dar i Kina fick vi åka med. (Man tar till rejäla försiktighetsåtgärder när det gäller svininfluensan i Kina, där är risken något som tar på största allvar, inte som här i Sverige där den inte alls utmålas som särskilt farlig.) Så efter nästan två timmars väntande kom vi oss i väg. Nästan alla på bussturen var kineser och guiden pratade givetvis bara kinesiska. Som tur var träffade vi en trevlig amerikan som kunde lite kinesiska för annars hade vi aldrig vetat vilka tider vi skulle passa. Bussen stannade innan vi kommit till någon mur och vi föstes in i en enorm hangarliknande byggnad där massvis av glasdiskar överfyllda med små och stora jadeföremål förevisades och vi förväntades köpa. Vi hölls kvar därinne i 45 min innan vi fick gå till restaurangen och slänga i oss lite mat (maten ingick i bussturen och var tydligen förevändningen för att locka oss in i saluhallen). En riktig överraskning fick vi när bussen stannade vid bergen. Någon mur syntes inte men väl en linabana. Buss och inträde hade vi redan betalt men för att kunna komma fram till muren behövdes en linbanebiljett. De flesta accepterade detta (enligt amerikanen är kineserna vana med lurendrejeri) men några visade högljutt sitt missnöje, jag var väldigt glad att jag hade tagit med dubbelt så mycket pengar som jag trodde jag skulle behöva. Men när vi väl kom upp spelade allt det andra inte så stor roll för vi hade en enorm utsikt och hade om vi orkat kunnat promenera runt i flera timmar. Men muren var brant och bara min kära son och amerikanen gick en riktigt lång sträcka. Kinesiska muren var mycket mer imponerande än jag hade väntat mig!