Det kan inte längre regna in i växthuset. I helgen fick vi takfönstren på plats. Det började mardrömsaktigt med att det första fönstret fick bankas in i skenan och ändå var det nästan omöjligt. Tänk då att en person balanserar utanför på en stege med fönsterrutan på raka armar och den andre står på en stege i fönsterluckan och försöker hålla i fönstret i rätt vinkel. Det måste ha varit något snett med just den första aluminiumprofilen för de andra tre var tack och lov inte alls lika besvärliga att få på plats. Lätt var det inte, men de gick faktiskt att skjuta in. Och peppar, peppar, ta i trä, ännu har inget glas gått sönder :-).
torsdag, april 07, 2016
Betongisen smälte bort
För drygt en vecka sedan tog jag i med en jordspade och lyckades hacka en smal ränna i den mer än decimetertjocka isen. Vips rann smältvattnet i rännan och vips blev den djupare. Nu har vattnet fått undan isen helt och hållet just där och eftersom det är så bra lutning från huset är hela gräsmattan täckt av smältvatten under snön. Tjälen sitter i ännu ett tag. Men, nu regnar det om nätterna och regn är inte snällt mot snön, det smälter fortare efter regnet.
Det kan inte längre regna in i växthuset. I helgen fick vi takfönstren på plats. Det började mardrömsaktigt med att det första fönstret fick bankas in i skenan och ändå var det nästan omöjligt. Tänk då att en person balanserar utanför på en stege med fönsterrutan på raka armar och den andre står på en stege i fönsterluckan och försöker hålla i fönstret i rätt vinkel. Det måste ha varit något snett med just den första aluminiumprofilen för de andra tre var tack och lov inte alls lika besvärliga att få på plats. Lätt var det inte, men de gick faktiskt att skjuta in. Och peppar, peppar, ta i trä, ännu har inget glas gått sönder :-).
Det kan inte längre regna in i växthuset. I helgen fick vi takfönstren på plats. Det började mardrömsaktigt med att det första fönstret fick bankas in i skenan och ändå var det nästan omöjligt. Tänk då att en person balanserar utanför på en stege med fönsterrutan på raka armar och den andre står på en stege i fönsterluckan och försöker hålla i fönstret i rätt vinkel. Det måste ha varit något snett med just den första aluminiumprofilen för de andra tre var tack och lov inte alls lika besvärliga att få på plats. Lätt var det inte, men de gick faktiskt att skjuta in. Och peppar, peppar, ta i trä, ännu har inget glas gått sönder :-).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
låter spännande med växthuset....
Ja, det är redan mysigt att sitta där, längtar till att kunna sätta ut växter :-)
Skicka en kommentar