I början av sommaren läste jag en bok jag köpte på rean för två år sedan och därefter gick jag till biblioteket och lånade fyra böcker. Boken som började sommaren var "Den lille vännen" av Donna Tartt,
den var ganska intressant men inte trollbindande och jag läste den i svensk översättning så jag har svårt att uttala mig om språket. Jag kommer nog att ge bort den till någon vän för det känns inte som att jag kommer att vilja läsa om den.
Mina bokhyllor här hemma tar upp på tok för stor yta redan som det är så jag håller faktiskt på att rensa ut böcker jag kan ge bort och försöker därför låta bli att köpa böcker. Det senare är inte helt lätt.
Efter "Den lille vännen" blev det en fransk favoritförfattare; Romain Gary. En av de böcker han skrivit under pseudonymen Émile Ajar, det verkar som att det är dem jag gillar bäst. "La vie devant soi" är en absolut favorit och likaså "L'angoisse du roi Salomon". Den jag köpte i Nice i år heter "Gros Câlin", dvs Stora kramen och handlar om en man som tar med sig en boaorm hem från en resa i Afrika eftersom han inte vill leva ensam och allteftersom identifierar han sig mer och mer med sin orm. Inte i klass med de jag tidigare läst men helt klart bra språk och intressant.
I Frankrike köpte jag fler böcker, utbudet av franskspråkiga romaner på biblioteket är något daterat och dessutom inte särskilt stort och på Arlanda firade Pocket Shop 25 års jubileum med att erbjuda 25 % rabatt på böcker så då köpte jag två!
Den första av dessa två var "Bridget Jones - Mad about the boy" av Helen Fielding uppfyllde det den lovade, den var LOL-rolig! Jag skrattade högt åtskilliga gånger och även om Mr Darcy tyvärr är död så är den minst lika underhållande som första boken: "Bridget Jones' Diary" läsa den, i synnerhet så känner man igen hur det är att vara småbarnsmamma! Jag antar att den snart kommer på film och det ska bli så kul!
Den andra boken jag hade köpt på Pocket Shop var Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie. Den var så fantastisk läsning att jag försökte spara på den så länge det gick och lyckades få den att räcka i tio hela dagar. Språket är väldigt målande, jag lever mig in i miljöerna och människorna och Nigeria, författarens hemland blir lika bekant som en plats jag besökt på riktigt. Berättelsen tar upp många frågor, självklart om rastänkande men också om att vilja och kunna påverka sitt eget liv, sin egen framtid. Det är ingen enkel sak att kunna skaffa sig en utbildning och den framtid man själv vill ha ens om man tillhör de rika i ett fattigt land.
När jag läst ut den plockade jag en oläst bok som stått ett tag i min bokhylla. Haruki Murakamis "Norwegian Wood", den var visst läsvärd men återigen inte så att jag kommer att läsa om den. Jag såg att den är från slutet av åttiotalet och jag tycker att de böcker jag läst av honom som är skrivna mer nyligt visar att han utvecklat sin skicklighet som författare.
Efter att jag läst ut den råkade jag köpa och sträckläsa "Äta kakan och ha den kvar".
Den var väldigt underhållande även om det inte är stor litteratur och efter den tog jag tag i att läsa "Purple Hibiscus".
Den, å andra sidan, var inte underhållande. Den var många gånger obehaglig men också väldigt levande, mycket kretsade kring den fanatiskt katolske fadern som fått sin utbildning hos missionärerna och som både misshandlar sin fru och sina barn i religionens namn men samtidigt hyllas av Amnesty för sina insatser för demokratin och för att han stöttar en tidning som vågar kritisera den korrupta regeringen. Det är en komplex skildring av Nigeria som tar vid med nästa generation efter Chinua Achebes "Things fall apart".
Efter "Purple Hibiskus" blev jag helt uppslukad av "Longbourn - Pride and prejudice the servants' story" som skildrar vad som hände bland tjänstefolket samtidigt som man anar händelseförloppet i Jane Austen's "Stolthet och fördom".
Det är inte lite extrajobb det innebär när festligheterna ökar och herrskapet ska ordna bjudningar stup i ett. Men när jag hade läst ut den ville jag fortsätta med min nya favoritförfattare så just nu läser jag "Half of a Yellow Sun" av Chimamanda Ngozi Adichie och de första femtio sidorna lovar gott.
Den jag lånade på biblioteket har en annan framsida, tydligen har den blivit filmatiserad för det här omslaget är ett sk film tie-in. Se där, då har jag en film till att se fram emot!
Vilken underbar boksommar det har varit!
2 kommentarer:
Vilken härlig lässommar!
Ingen facklitteratur på hela sommaren!? Har fröken inga intellektuella ambitioner?
"Pride and prejudice the servants' story"
lät ju lite kul. Har du läst zombie-versionen av orginalet? aka Pride and Prejudice and Zombies ?
Finns, förvånansvärt nog?, väldigt billigt på amazon: http://www.amazon.co.uk/Pride-Prejudice-Zombies-Romance-now-Ultraviolent/dp/1594743347/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1408359815&sr=1-1&keywords=pride+prejudice+zombies
ROFL!
Skicka en kommentar