Igår kväll skymtade jag någon som hastigt tog sig fram tvärs över gräsmattan och jag hittade hen inne under ärtbuskarna. Jag gillar verkligen igelkottar och blev överförtjust över hur orädd den här individen var. Jag kunde fota på jättenära håll, men inte för nära, den morrade åt mig en gång och kröp ihop till en boll.
Förra veckan lyfte jag ut Änglatrumpeten, har inte litat på att det inte skulle vara nattfrost tidigare. Eftersom den stått inne så har den ju inte fått så mycket stadga som om den hade vuxit sig stor ute och vant sig tidigt att vaja med vinden. Därför stöttade jag upp Änglatrumpeten mot en syrén så nu ser det ut som om Änglatrumpen blommar med ovanliga blommor. Det är otroligt så sena syrénerna är i år och inte vill värmen komma på riktigt heller men det är ju några sommarveckor kvar.
1 kommentar:
Så underbart med igelkottar i trädgården!!! Det var många många år sedan vi hade det tyvärr. Jag tror det är bland det roligaste djuret att skåda och få komma nära.
Så ståtlig änglatrumpet du har. Mina är små och gängliga då de knappt överlevde vintern i stallet...vart har du din på vintern?
Börjar min semester nu! När har du semester?
Kram Sussi på Stolpås
Skicka en kommentar