En kompis föreslog att vi skulle läsa den här boken i Bokjuntan. (Just det, vår är ingen bokcirkel det är en junta :-) Hur som helst hade jag inte hört talas om boken och titeln Udda sa inte mer än så.Däremot hade jag sett Sara Lövestams spjuveraktiga ekorrögon i ett avsnitt av Babel där hon fullkomligt sprudlade av glädje över att prata grammatik och givetvis införskaffade jag redan ifjol sommar den lilla söta gröna boken "Grejen med verb". Även om jag är kraftig motståndare av begreppet preteritum för svenskans verb i dåtid och Sara Lövestam är av motsatt åsikt så gillar jag så klart den lilla gröna, hur kan jag låta bli, språknörd som jag är. (Jag får för mig att Lövestam inte har läst så många andra språk och att det är därför hon inte störs av preteritum på svenska men för mig som tänker att jag ska använda preteritum på spanska när jag skulle haft imperfekt på svenska och passé composé på franska är det svårt att acceptera att svenskt imperfekt skulle vara ett preteritum...)
Nog om det, Udda är en hyllning till språket! Lövestam har en utmärkt prosa och dessutom låter hon några av huvudpersonerna diskutera bl a partikelverb, det är så kul! Men, bäst av allt är hur man fullständigt slukas av boken, den går inte att lägga ifrån sig. Lövestam bygger skickligt upp spänningen i berättelsen och byter mellan att låta olika personer föra handlingen vidare ur sina respektive perspektiv, det blir mycket underhållande. "Udda" rekommenderas varmt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar