Nu använder jag ett uttryck som mina barn slänger sig med, hoppas ni förstår. Jag har aldrig läst någonting av Kerstin Ekman, inte ens ett utdrag, men så gjorde jag det - läste ett utdrag - i en antologi - och ville läsa mer. Beställde hem Guds Barmhärtighet, eftersom det var ur den utdraget var hämtat, och vilken berättare hon är den där Kerstin.
Jag slukades helt av texten, levde mig in i den så kolossalt. Hon skriver så att man fryser av snön, känner lukten av hästarna och värmen vid elden. Dessutom hade jag ingen aning om att jag skulle lära mig något om mig själv, om mina förfäder, det var ju så där de levde. Hade jag blivit född hundra år tidigare var det väl så jag hade levt... det är tankvärt. Har just läst ut boken men den är bara första delen i en trilogi så jag måste in på Adlibris och beställa nästa del på en gång ;-) ...
3 kommentarer:
Har läst..., tyckte om ettan och tvåan men trean nej, minns inte varför men den "sög" som de säger...=)
Maria: Jag måste skratta åt den formuleringen, vad synd, men tvåan ska jag i alla fall läsa. Mamma min förklarade för mig vad Sista rompan är för nåt, hon är ju uppväxt med timmerflottningen.
Kerstin Ekman har jag försökt, men inte riktigt tyckt om..
Skicka en kommentar