Gott Nytt År!

Det nya året nalkar sig och jag har det så bra. Förutom det fina halsbandet så har jag fått fina julklappar. Den bästa var nog boken från Lizzy och Sven, min sambos föräldrar. De lyckas alltid hitta böcker jag blir så glad av. Den här heter "Karin Larsson och blommorna i Sundborn" och är en riktig glädjeläsning med mycket inspiration. Dessutom fick vi en massa godsaker där dessa chokladöverdragna mandlar med kanel är helt gudomliga. Mintpastillerna fick jag av min sambo och de är också jättegoda.Dessutom fick jag paket igår. Det är från Böckernas Klubb där jag gick med i slutet av november. Trodde att paketet skulle hinna komma före jul men tyvärr inte. Jag passade nämligen på att köpa den fina ljusstaken från Design House för ett mycket fördelaktigt pris. Böckerna jag valde har jag inte hunnit läsa mer än några sidor ur "Herodotos historia", jättehäftigt att läsa en historieskildring där oraklet i Delfi är nutid och Herodotos refererar till skatter som finns att beskåda där och berättar om hur de kom dit.

Herodotos förklarar dessutom världsbilden med de tre kontinenterna Asien, Europa och Libyen. Libyen är helt omgivet av vatten säger han, det vet man eftersom några män seglade runt det, de gav sig av i en riktning från en hamn i Egypten och seglade några år senare in i samma hamn från motsatt håll. Denne Herodotos beskriver också folk och deras sätt att leva, det är väldigt mycket om hur de offrar till gudarna, hur de dödar sina krigsfångar och offer och vilka gudar de offrar till. Det är rätt otäckt men jag hoppas att det var överdrifter men det bästa i framställningen är att han refererar till oss, så här gör vi, och vips är man där för mer än tvåtusen år sedan och får kontakt med människorna och vilken verklighet de levde i då.

Nu ska jag sätta mig och njuta lite mer av bra läsning innan vi ska bort och fira in det nya året.
Gott Nytt År, alla mina vänner!

Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami

Julläsningen var drygt 700 sidor lång. En väldigt speciell bok, jag föll för språket och ville läsa den. Den är översatt direkt från originalet på japanska av Eiko och Yukiko Duke. Det märks när det är duktiga översättare, jag kan visserligen inte läsa originalet och jämföra men språket flöt så bra.
Men, boken är svår att kommentera. Jag får skriva vilka associationer och tankar den ger i stället:
Postmodernism - det ordet dök upp i mitt huvud, det här måste vara postmodernism. Modernismen influerades av andra medier som t ex film som dök upp samtidigt, dvs i början av förra seklet. Murakami skriver som lite djupare filmer, tänk t ex på Michel Gondrys Eternal Sunshine of the Spotless Mind.
Surrealism - det är surrealistiskt, som i en dröm, som verkligheten egentligen är, overklig.
Twin Peaks - en av få tv-serier som jag följt, jag såg varje avsnitt när den kom och fascinerades av hur obetydliga detaljer fanns med utan att leda någonstans. Så är det också hos Murakami, allt hänger inte ihop och behöver inte heller göra det. I Twin Peaks var det första gången jag såg något där allt inte gick att räkna ut på en gång.
C S Lewis - man förflyttas in i en annan värld, det finns en port till den andra världen i något vanligt, hos Lewis var det ett klädskåp, en tavla osv. hos Murakami är det en vägg.

God Jul!

Här är en julbonad som betyder mycket för mig. Den sitter i dörröppningen till köket hos mina föräldrar just nu och annonserar att det är jul. Visst är den fin! Tomtenissen som vaknar, delar ut paket och sedan somnar efter en julklappsfylld dag. Med den bilden och en på julgranen i mina föräldrars stuga önskar jag God Jul!

Fyllt på fågelmat

Trädgårdsarbete så här års är väl detta, att se till att fåglarna trivs. Idag har jag tagit mig fram till fågelmataren och fyllt på frön och talgboll, skaren bar. Jag hämtade in ved och fotade trädgården i vintervila.

La Dolce Vita idag!

När jag nyss kom hem från jobbet låg ett kuvert i brevlådan och när jag öppnat kuvertet blev jag så jätteglad! Däri låg inte bara en brosch från Marita på Sapta/Vardagslycka/La Dolce Vita utan även ett halsband. Jag tror att Marita måste vara den goda fén själv! Alternativt tomtemor!
Tack så jättemycket Marita för att du var så snäll och plussade på min vinst! Halsbandet är t o m vackrare i verkligheten än på foto och broschen jag fick var i mina färger. Jag kommer inte att ta av mig dem på hela julhelgen!

Tävling hos Jag blommar

Givetvis måste jag vara med i min vän Marias tävling för hon gör så många fina saker. Skärbrädan är den jag önskar mig mest. Klicka på bilden om du som läser detta också vill vara med i utlottningen!

Mycket att göra innan jul

Mycket mer julpyntat än så här behövs nog inte. Hyacinter, amaryllis, tomtar (på fönsterbrädan), clementiner, adventsljusstake och adventsstjärna. Det är ganska julmysigt just nu trots att jag varken hunnit blogga eller läsa bloggar de senaste veckorna. Men, jag fick en tidig julklapp! Jag har vunnit en fin virkad brosch hos Sapta/Vardagslycka som gör så mycket fint. Om jag bara kan bestämma mig ska jag köpa ett av deras fina halsband också, men alla är lika fina, det är svårt att veta vilket.

Flickorna från Riyadh av Rajaa Alsanea

Den här boken önskar jag alla ska läsa! Både män och kvinnor och särskilt i västvärlden där alltför många tror att muslimer är annorlunda än de själva.

Det har skrivits en hel del om den, bl a att den skulle vara en Sex and the City från Saudiarabien. Men den har inget mer gemensamt med SATS än att den handlar om fyra kvinnor och deras liv, där slutar jämförelsen som jag anser är orättvist. Flickorna från Riyadh har ett helt annat djup än SATS, Flickorna från Riyadh är komplexa och verkliga, SATS är visserligen underhållande men kvinnorna där känns ytliga, klichéartade och overkliga (Detta anser jag trots att jag gillar serien.)

Så här beskriver Adlibris boken: "Varje vecka efter fredagsbönen, cirkulerar ett e-brev mellan en grupp prenumeranter i ett omfattande onlinenätverk. Genom detta brev får vi under ett år följa fyra universitetsstuderande ur Riyadhs övre samhällsskikt: Gamra, Michelle, Sadim och Lamis. Det blir en avslöjande inblick i deras liv."

Jag uppslukades helt av boken, jag ville bara läsa och läsa och inte lägga den ifrån mig. Det är så intressant. Här är det verkligen fråga om det som är det bästa med böcker; man får som läsare ta del av en verklighet som man aldrig annars skulle få en inblick i. Rajaa Alsanea som har skrivit boken är muslim och har inget emot religionen, vad hon vill med boken är att samhället ska få upp ögonen för alla orättvisor kvinnor drabbas av och hon skildrar det så väl. Dessutom är det inte bara kvinnor som lider av det övervakningssamhälle Saudiarabien är, även männen har svårt att leva det liv de önskar och även detta skildrar hon skickligt.
Till skillnad från Eat, Pray, Love är det här en bok som man fullkomligt lever sig in i, jag kände verkligen med dem i deras motgångar och medgångar. Flickorna från Riyadh är en helt fantastisk läsupplevelse!

Pawana av J M G Le Clézio

Pawana är den tunna boken av de två som jag lånade i samband med att Le Clézio utannonserades som årets Nobelpristagare i litteratur. Den är väldigt tunn, det finns väl något som kallas kortroman för den är inte en novell till formen. Pawana är indianernas ord för valarna som de jagar. Två personers berättelse löper parallellt, det är John från Nantucket som berättar om sin barndom och sin ungdom. Han var väldigt ung när han mönstade på valfångstfartygen. Den andra rösten tillhör Charles Melville Scammon, han är kapten och den som upptäcker den dolda viken dit valarna drar sig tillbaka för att föda. Det är början av 1900-talet och till att börja med sker jakten i samspel med naturen men när de återvänder några år senare är viken en veritabel slaktplats och allt det vackra är förstört. Boken är väldigt poetisk och jag tycker om den stämning författaren bygger upp.

Eat, Pray, Love av Elizabeth Gilbert

Sedan några dagar tillbaka har jag äntligen har jag läst ut den. Det är boken som handlar om författarens sökande år. Den börjar med att hon är gift, bor i en förort till New York och hur hon trots att hon och hennes man försöker skaffa barn känner att det inte är det här hon vill med sitt liv, trots att hon passerat trettio och förväntas vilja leva det här livet. Hon bryter upp och kämpar med en svår skilsmässa i några år. Hon har alltid burit på en längtan efter att lära sig Italienska och bestämmer sig för att ägna ett år åt att göra sådant hon verkligen vill och inte bara sådant hon behöver. Hon har egentligen ingen nytta av att kunna Italienska men när hon väl befinner sig i Italien och studerar språket och njuter av god mat så mår hon mycket bättre. Tack vare att hon är författare och journalist lyckas hon finansiera detta projekt. Efter Italien är nästa mål ett ashram i Indien där hon ska ska meditera och komma i kontakt med sitt inre och sista etappen är Bali.

Boken är intressant men jag tappar engagemanget för hon ska vara så coolt distansierad och på ett mycket amerikanskt sätt vill hon hela tiden visa sin självdistans. Berättelsen hade trots allt vunnit på att författaren vågat stå för det hon gjorde med större allvar. Nu är det som att det ska komma ett underhållande skämt mitt i var och varannan djupare sekvens och självdistansen bildar på det viset en barriär för läsaren. Men, visst gav mig boken många saker att tänka på.

Hungriga småfåglar

De senaste veckorna har småfåglarna varit och undersökt fågelmatstället vi har i pilbuskarna. Det var tomt. Men förra helgen fick jag upp talgbollar, måste bara köpa mer fågelfrö. Tråkigt nog har de fina talgbollehattarna inte riktigt mått bra i glaseringen under föregående vinter, men de håller väl så länge de håller och det är bara om man går riktigt nära som det syns att färg har flagnat av. Dessutom bryr sig knappast fåglarna om hur matstället ser ut bara det finns något att äta åt dem!

Några sommarblommor kvar...

Alla pelargoner står inomhus sedan flera veckor tillbaka men trots att det är ett tecken på kyla att de fått flytta in så är det också något som förlänger sommarkänslan. Eller ska jag säga minnet av sommaren. De blommar nämligen fortfarande men det tar ju mycket ork och kraft från dem så jag knipsade av några blomkvistar och det blev så här fint på köksbordet när solen lyste in i helgen.

Trädgårdsstängning inför vintern

Idag har det varit soligt och minus sex grader kallt. Jorden är frusen, gruset är fruset (jag hade behövt skotta grus) och trädgården är frusen. Ljuset är på väg bort. Solen kommer inte så högt vintertid, så den välplanterade sidan av huset blir aldrig riktigt belyst.





Därför kändes det som att jag sa "hej då, vi ses till våren", till allt som växer på den sidan, när jag idag tog bilden till vänster. Till höger är en bild på hur det såg ut i samma del av trädgården i augusti.
Ps. Om någon vet hur man ändrar bloggmallen så att två mellanstora bilder ryms bredvid varandra även när man publicerar inlägget så vore jag enormt tacksam att få veta hur. Ds.

Vinterförberedelser

Dags att skydda rhododendronbusken och äppelträdet. Ifjol vinter stod den skyddande säcken som ett segel över äppelträdet och jag var rädd att stammen skulle knäckas i vinterstormarna.
Därför lindade jag ett rep runt och knöt upp grenarna och hoppas den ska ta mindre vind så. Samtidigt är jag orolig att grenarna ska nötas av repet men eftersom jag sett liknande uppknutna arrangemang i andra trädgårdar hoppas jag det ska gå bra. Jag vill verkligen inte att älgen kommer och äter på trädet en gång till.

Rhododendronbusken hade fina knoppar när jag täckte över den. För den är det ju inte älgen som är hotet utan vårsolen när snön tinat bort och tjälen är kvar i marken. Busken har stått i kruka i sommar och trivts bra, den stod i skugga också, kanske därför. För några veckor sedan grävde jag ned den på den skuggiga platsen och blandade jord och löv (tack Hannele för rådet!) och lät den komma upp lite högre än marken intill. Dessutom skrapade jag ihop en massa löv runtom som förhoppningsvis ska isolera och skydda lite. Det är i hörnet intill det här årets nya rabatt, jag hoppas den ska må bra där och växa sig lite större än den gjort i det antagligen alltför soliga läge den stått i tidigare somrar.

Tvättstugan 2 - skåpet

Städskåpet tänkte jag visa. Jag nämnde att jag skulle få ordning på det. Nu börjar det vara acceptabelt i alla fall och tänk så mycket plats det blev när jag röjde! Nästan synd att jag inte har en före bild bara för kontrasten, men nu ser det ut så här: Högst upp i bild är det glödlampor sorterade i plastlådor, därunder rengöringsmedel, lagret av diskborstar och skursvampar, trasor och fönsterputsgrejor. Sedan kommer hyllan med skovårdsgrejor (fina lådan: la boîte à cirage), presentsnören, en del skovårdsborstar, klädvårdsprylar och underst i bild stearinljuslådan (la boîte à bougies), plåtburkar med värmeljus, en låda med ljusstumpar och ett lager marschaller och tändstickor. Bra ordning va!?

Men hur fånigt är det inte att spara ljusstumpar bara för att jag kanske får för mig att stöpa ljus med barnen. Har inte gjort det hittills så sannolikheten att jag kommer att göra det är liten men stumparna lyckades jag inte förmå mig själv att slänga. Här är en närbild på burkarna:

Tvättstugan

Nu när dagarna blir mörkare och inget växer utomhus och behöver skötas om så ska jag börja ta itu med rummen inomhus. Flera projekt är påbörjade och inget är avklarat men i projekt tvättstuga så är läget detta: Jag gillar de franska burkarna, ma boîte à lessive (min tvättmedelsburk) har jag haft i mer än ett år och den tar upp färgerna i strykbrädsöverdraget från Gudrun Sjödén som jag haft i ett par år och nyligen har de fått sällskap av en smutstvättsbehållare i samma franska serie som tvättmedelsburken. Det står Les chaussettes de l'archiduchesse, sont-elles sèches ou archi-sèches. (Det är liksom en lek med ord på ett skämtsamt sätt och sånt blir så stelt att översätta.) Även den följer färgskalan, så nästa steg blir att måla väggarna (alternativt tapetsera om) och eventuellt måla eller byta arbetsbänk. Men det är ingen brådska. Hyllor och skåp finns så några pelargoner kommer att få övervintra på arbetsbänken. Framför dem på bilden står en fin och gammal plåtburk som jag fyndade på myrorna och som också passar i färgskalan. Den innehåller klädnypor tills vidare.

Jag håller på att rensa i högskåpet i tvättstugen bland alla möjliga rengöringsprodukter och saker som man visst behöver ha i lager. När jag har fått det snyggt ska jag fota men det ser så hemskt ut att det inte kommer att visas någon bild av hur det såg ut före.

Snart färdigt

Nu börjar vi ha en fin entré till huset! Jag är så glad över hur fint det blir. Allt grus ovanpå är stenmjöl som ska sopas ner i alla mellanrum och stenkanten kommer att fortsätta längs hela sidan. Skönt att få det här klart innan vintern. Till sommaren ska allt det här bli trädgård. Gräsmatta, som blir mycket lättare att komma åt att klippa än tidigare och någon blomsterrabatt. Har vi tur så kommer även Näverhäggbusken jag hittade bortkastad på en jordhög kunnat etablera sig. (Jag hoppas verkligen men den hade dåligt med rötter...)

Nyfiken på Nobelpristagaren

Jag har inte läst något av J M G Le Clézio. Är lite nöjd att jag kände till honom men det är eftersom hans böcker är väldigt vanligt förekommande i franska bokhandlar. Jag har t o m köpt en bok av honom som jag hade tänkt läsa men jag blev av med den vid ett bilinbrott och de senaste gångerna jag har varit i Frankrike har jag köpt med mig andra författares böcker.
Så jag gick till biblioteket igår och fick låna två titlar som jag ska börja läsa så fort som möjligt. Det är bara det att jag inte hunnit klart den där boken jag nu hållit på med i mer än en månad, Eat, Pray, Love, heter den. Jag är i pray-delen av boken och den är lite seg men jag kanske lägger den åt sidan så länge.
Är det någon av mina bloggkompisar som har läst Le Clézio? Vad tycker ni? Elisabeth Grate som har förlaget som ger ut Le Clézio i Sverige rekommenderade Afrikanen i en intervju i DN. Tyvärr fanns den inte inne på biblioteket men om jag gillar de jag lånat kan jag ju köpa den sen. (Jag har en liten överskommelse med mig själv att försöka låna böcker och inte bara köpa på mig.)

Löven försvinner

Näverhäggen är alldeles kal sedan en tid tillbaka och de andra träden och buskarna fortsätter det att rasa löv ifrån. Nu är det så gott som helt slut på trädgårdssäsongen, jag ska bara se till att få min rhododendron i jord efter att ha tillbringat sommaren i kruka. Naturligtvis kan man inte få tag i rhododendronjord vid den här tiden på året så är det någon som har något bra och likvärdigt förslag blir jag väldigt glad!

Dessutom hade vi räknat fel på hur mycket plattor som skulle gå åt och istället för att bli ett par stycken över blev det nästan två pallar för lite, suck. Annars hade vi hunnit lägga färdigt plattorna i helgen som var. Men i morgon ska det förhoppningsvis komma en leverans och då är det bara att hålla tummarna för att vädret håller sig milt och på plussidan som idag så ska de sista kvadratmetrarna få komma på plats.

Min systerson blir 1 år idag!

Hurra för världens sötaste ettåring! Observera att hans räddjur ligger bredvid honom, det fick han i julklapp av mig, moster. Däremot har inte hans ettårspresent nått fram ännu, ja jag har dåligt samvete, men nu ska jag ringa och gratta.

Snö!?

Det vita som syns på bilderna är snö. Stora suddar föll och dinglade ner mitt på dan och jag stack ut kameran och kände kylan - det var nollgradigt. Jag tror inte det syns på bilderna men luften var fylld med dinglande snötussar. Som tur var höll det inte i sig så länge så vi kunde gå ut och fortsätta lägga plattor och nu är alla plattor lagda. Men jubla inte, vi räknade fel så det saknas plattor... Och affären jag köpte dem från har inte öppet på söndagar så det blir inte färdigt den här helgen heller. Men nästan färdigt är det.

Mera grårutig stenläggning

Lite nu och då blir det några fler kvadratmeter lagda. Så här är läget nu, bilderna är tagna från varsitt håll - jag stod alltså som längst bort i bild på den till vänster när jag tog den till höger.

Tyvärr verkar inte plattorna räcka till riktigt så det blir att fara och köpa fler.



Men det värsta av allt är att jag dessutom redan nu längtar till nästa sommar.

Jag vill provsitta platläggningen, sitta där och äta frukost i morgonsolen men det är länge kvar. Och en hel massa snö innan dess.

Hoppas bara plattorna håller sig plana, vi har verkligen gjort enligt konstens alla regler.
Då, när solen skiner och plattläggningen blivit en mysig vrå, kommer alla kostnader att ha glömts bort och vi kan få njuta av resultatet. Den här sidan av huset har varit så tråkig förut, ingen plats där man velat vistas utan bara en transportsträcka in och ut.

Grårutigt

Nu lägger vi plattor här ute, det är rätt nervöst men jag har bra hjälp och behöver bara bära stenarna. Men jag längtar redan till nästa sommar, när man får sätta trädgårdsstolen på plattläggningen och sitta där och fika frukost. Den här sidan av huset kommer att bli mycket mer använd nästa sommar, hittills har den varit så trist men den nya entrén är säkert mer feng-shui för det känns mycket mer välkomnande så här ;-) Jämför med hur det såg ut i början av juni när arbetet påbörjades! Bilderna med traktor här nedan är från den sjätte juni och de utan är från häromdagen.

1 Äppelkaka av 35 äpplen

Så här ser det ut i trädgården nu, höstfärger och fallna löv. Tack och lov har helgen varit solig och varm. Då är höst riktigt härligt. Äpplena blev nerplockade ur trädet.
Här är äpplena när de blivit delade. Cirka trettiofem äpplen blev lagda i pajformen och ca fyra blev uppätna bara för att.
Pajen blev krispig och sötsur, jag strödde lite råsocker över äpplena innan vi smulade över pajdegen. Min dotter var den duktiga bagerskan.

Dags att plocka äpplen

De är numera trettio stycken för vi smakade på ett surt ett. Halvt röda har de hunnit bli men jag vet inte om de hinner mogna så mycket mer. Nu är det nollgradigt eller till och med någon minusgrad på nätterna så jag borde kanske plocka in dem. Är det någon som vet, blir de förstörda om de hänger för länge i kylan?

Vår Igelkott letar vintergömme?

Den här lilla krabaten knallade omkring på gräsmattan idag och försvann in under rosenhallonbusken, kanske kan den övervintra där så småningom för där kommer att bildas en rejäl lövhög. Visst är den söt! Jag försökte prata så snällt som möjligt med den, den tittade på mig men verkade inte lita helt och fullt på mig ändå...

Höstelände

Orkar inte blogga, det bara regnar och är kallt. Löven blåser redan av träden så smått. Det är på tok för tidig höst! Usch! Tänder i öppna spisen när jag kommer hem från jobbet och myser i soffan med en bok om jag hinner.

The Bride Hunter av Amy Appleton

I veckan som gått har jag kommit hem sent från jobbet och lagt mig och läst en underhållande bok som hela tiden håller spänningen vid liv. The Bride Hunter handlar om Rebecca som tidigare jobbat som Head hunter i London, men efter att hennes pojkvän/sambo och tillika chef betett sig riktigt svinigt mot henne för två år sedan har hon bott hos sin moster och startat en ny karriär. Hennes koncept är att hjälpa karriärmän och miljardärer med för mycket pengar och för lite fritid att hitta den rätta. Det uppstår en hel del komiska situationer på den vägen. Rebecca är en obotlig romantiker men bara när det gäller andra, själv har hon blivit för illa bränd för att lita på män. Mycket avstressande och roande bok som gärna kunde ha fortsatt några sidor längre, jag tycker slutet blev för tvärt. (Boken har en hemsida...)