fredag, april 21, 2006

Den käre Voltaire

"-Je sais aussi, dit Candide, qu'il faut cultiver notre jardin. - Vous avez raison, dit Pangloss; car quand l'homme fut mis dans le jardin d'Eden, il y fut mis ut operatur eum, pour qu'il travaillât : ce qui prouve que l'homme n'est pas né pour le repos. Travaillons sans raisonner, dit Martin ; c'est le seul moyen de rendre la vie supportable. [...] Pangloss disait quelquefois à Candide : 'Tous les évenéments sont enchaînés dans le meilleur des mondes possible : car enfin si vous n'aviez pas été chassé d'un beau château à grands coups de pied dans le derrière pour l'amour de mademoiselle Cunégonde, si vous n'aviez pas couru l'Amerique à pied, si vous n'aviez pas donné un bon coup d'épée au baron, si vous n'aviez pas pas perdu tous vos moutons du bon pays d'Eldorado, vous ne mangeriez pas ici des cédrats confits et des pistaches. - Cela est bien dit, répondit Candide, mais il faut cultiver notre jardin. '"

Hans texter har en sån torr humor och hans sarkasm mot samhället är lika aktuell idag som då. Voltaire låter den inte längre så naive Candide torrt svara den envist optimistiske Pangloss, "-Det är väl talat, men vi måste odla vår trädgård." Hans svar är inte otrevligt men ändå med betydelsen, sluta svamla, hugg i och jobba istället. Samtidigt är Pangloss summering av alla eländen de genomgått rätt charmig, hade det inte varit för dem hade vi inte njutit av den goda citrussylten och pistagenötterna... Jag tycker man ska vara lite som Pangloss men med måtta. Vi lever inte i den bästa av världar men den är den enda vi har. Av Candide har jag lånat uppmaningen att odla sin trädgård. Att läsa om Candide ou l'optimisme av Voltaire är ett bra sätt att odla sin inre trädgård.

Inga kommentarer: