En blomsterkanna

Var och handlade på Storheden i går kväll och som den sakletare jag är kunde jag inte låta bli att gå in på Myrorna och fick syn på den här kannan i jugendstil. Tänkte på Carl Larssons målningar när jag såg mönstret och Sundborn när jag la märke till handtagets form. Det verkar vara någon special utgåva i samarbete med tidningen Vi, stämpeln ser så ut, någon som vet? Den blir fin att sätta blommor i till sommaren.

Allt är inte blått

När jag tittar på min blogg verkar det som att allt är blått. Snön är blå, huset är blått, väldigt mycket går i blått och jag älskar blått i nästan alla nyanser men allt är inte blått. Jag har lite andra färgklickar, som t ex tofflorna (som egentligen min dotter fick i julklapp men hon tyckte de var osköna och jag tyckte de var bildsköna). Mattan är nog en gammal klassiker. Någon som vet, jag har en grön- och en blårandig, båda mattorna har jag fått ärva efter min farmor och farfar.I sovrummet, intill min säng, hänger en jättefin flerkroksanordning (de finns på designtorget). Den syns inte alls under alla väskor och sjalar. Nu blev det lite heminredning. Borde städa och plocka bort onödigt och stökigt och ta lite fler bilder kanske. Blir så inspirerad av Marias hemmabilder som hon tävlar om att bli vald till Månadens Läsarhem med på tidningen Sköna Hems hemsida. Hoppas Maria vinner!

Visst kan man sitta ute!

Har haft ett underbart väder, om än minusgrader, men i solen blir det varmt. Linda kan sitta ute, så det är bäst jag visar att det kan jag med, även om det är en milsvid skillnad med vad man menar med att "kunna sitta ute". Det blev så mycket roligare att jobba. Ja, jag har privilegiet att ta med mig arbetet hem, vid sådana här tillfällen är det ett privilegie, vid andra inte.

När solen sedan flyttade på sig så fortsatte jag jobba från ett nytt läge, inglasningen. Förra veckan var första veckan det gick att sitta där! Nu är ljuset här, och solen värmer, det är ljust till sex på kvällen och blir bara ljusare och ljusare.

Det är ju inte vår visserligen, i Uppsala är det vår, jag var där i helgen som var och blev mycket frestad att köpa med mig en kruka med Kungsängsliljor. De är ju så bedårande, men var skulle jag ha gjort av dem, snön ligger djup och det är minus tio nattetid? Dessutom hade de nog frusit ihjäl redan innan jag fått hem dem från tåget. Nåja, någon som vet hur man ska göra för att få tag i Kungsängsliljor och hur de ska planteras (jag antar att de blommar över rätt tidigt)?

Tävling hos Hjortgården Gårdsromantik!

Maud har en ny jättefin webshop och en lyxig tävling på sin blogg, givetvis vill jag vara med och tävla och tipsa andra om tävlingen!

Tapetsering till sist

Om du är någon av mina vänner som läser den här bloggen regelbundet så känner du till mitt projekt från i fjol vår då jag rev ner tapeten på en av väggarna i sovrummet och skulle tapetsera en fondvägg. Jag skäms att erkänna det men jag sköt på det nästan ett år. Det var det där med att slipa väggen och få den jämn och att jag inte tål damm, som var det första hindret. Det andra var att jag aldrig tapetserat förr.
Men till sist bestämde jag mig att det är nu det ska göras, slipning och grundning var färdiga. Jag skulle göra det på morgonen så att all lukt skulle hinna försvinna innan det var dags att gå och lägga sig och sova. Så var tanken men jag kom mig inte för, gjorde allt annat än började tapetsera. Inte förrän klockan passerat elva började jag och jag hatade det! Första våden var på plats och jag försökte loda om den var rak men inte gick det. Andra våden och mönsterpassning. Hade alldeles för mycket tapet upptill och ingen sax med mig upp på pallen, försökte nå saxen men all tapet bara rullade ner över mig. Tog sats och hatade tapetserandet ändå mer. Vad då "easy-up". Mönsterpassade och slätade ut och tog ett steg bakåt och tittade. Det var ju fint! Tänkte att något har jag väl lärt mig och såg framför mig hur fint det skulle bli så jag fortsatte. Ännu har ingen bit rasat ner. Nu är jag så glad och nöjd, det är så otroligt tillfredsställande att åskadkomma något själv, visst är det? Men sedan då, då inser jag att de andra väggarna har sina skavanker och att den grönaktiga färgen inte harmoniserar fullkomligt med den nya fondväggen. Typiskt va? Så nu måste jag göra något åt det också ;-)

Blomsterlängtan

Jag köpte Hannu Sarenströms "Trädgårdsmagi" på bokrean och den är helt underbar att läsa och bläddra i. Hannus språk är så poetiskt. Det får mig att längta efter att gräva i jorden och plantera. Jag börjar också fundera på var jag kan få tag i järnskrot som jag kan installera i trädgården så där som han har. "Trädgårdsmagi" handlar ju om fler trädgårdar än Hannus men jag tycker hans trädgård är häftigast, eller var, han har visst en ny nu. Jag bläddrar efter citat men det går liksom inte, det måste läsas och i sitt sammanhang, inte bara en klatschig mening utan ett helt stycke eller en hel sida. Ändå kan man bara slå upp en sida på måfå i boken och bli inspirerad och börja längta.

Välbefinnande

Här står min son bredvid blåis i en frusen jokk och bakom skymtar halva lapporten skymd av Noulja.

Jag mår visserligen jättebra av sommar och trädgårdsarbete, värme och blommor, men, jag mår nog som allra, allra bäst en dag med bra skidåkning.

Titta på bilderna från Svarta Björn (bortersta off-pisten i Björkliden). Det är folktomt och på den härunder, när min son är på väg ner mot min dotter, så kan hon bara anas längre ner på fjällsidan.

Visst är det skönt med sådana vidder. Folktomt också, visst sa jag det redan.

Sörlänningar brukar prata om s k lappsjuka. Att de blir sjuka av att ha lite folk kring sig och lugn och ro. Knepigt. Det är ju det som gör en frisk, så man orkar med den hektiska vardagen. Är det inte så?

Här nedanför är det dottern som svischar förbi i off-pisten. Det hade inte snöat på ett bra tag så tyvärr ingen riktig lössnö utan bara sån som hade drevat. Tog rejält på benmusklerna att stå på en heldag.




Jag körde både telisar och slalom, mina nya Dynastar Legend Mythic Rider och de är så fina, tunga men väldigt stadiga. Jag som är så lätt har alltid ogillat brytande skare men med dessa går det precis som jag vill. De påminner mig ibland om hur skidor var innan carving kom, man måste veta vad man gör och ta i rätt men då ger de utdelning. Jag älskar mina skidor!


(Mina Fischer Big Stix naturligtvis också som jag har telisbindning på och mina underbara Scarpa pjäxor... så, nu har jag skrämt iväg alla mina trädgårdsodlande vänner med för mycket prylsnack, förlåt, hoppas ni står ut men bra utrustning gör det så mycket roligare.)




Trots att det bara var mars månad var det strålande sol och varmt, bara -5 till -10 grader, bara det gör en glad.

Om man tittar noga på nedersta bilden ser man en isbåge (som en regnbåge fast omvänd och här som en pelare). Den är rakt ovanför där fjällsluttningarna möts mitt i bilden, som en bit pärlemor.