Nja, inte är det färdiggrävt inte. Men nu är alla grästuvorna borta. Det började kännas som ett evighetsprojekt den här rabatten men så fick jag hjälp och det gick så mycket bättre. Dessutom har vi flyttat in utemöblerna och dynlådan och krukor och annat. Höstbonat. För nu är det höst, det syns på träden.
Kanske lika bra att de får vänja sig vid kylan successivt och hinna bli både gula, orangea och röda innan snön kommer. Men, jag tycker inte om höst. Jag tycker det är så sorgligt när löven ramlar av och dör. Jag tycker det är sorgligt att inte kunna sätta sig utomhus omgiven av blommor och mysa.
Visserligen kan det fortfarande bli varmt på inglasningen om solen ligger på och där blommar ju alla pelargoner överdådigt. Det var skönt ute idag i alla fall, ganska varmt, i synnerhet när man grävde.
Grästuvorna vi grävde bort fick förresten bli vinterisolerande täcken åt åtskilliga syréner och spireor som har sina rötter i dikeskanten. Får väl se om det blir ett elände att klippa där till sommaren men mest av allt hoppas jag att det ska skydda deras rötter om det blir en snöfattig vinter.
7 kommentarer:
Toppen med en egen "grävare"!!
Men hösten är väl fin? Med de klara, kalla höstdagarna och lingonplockning. Och så blir tempot lite lägre och man kan sjunka ner i soffan med tända ljus och läsa en bra bok??
Maria: Ja, jag är verkligen jättenöjd med min grävare ;-)
Annelie: Jag vet, det är fint, men jag tycker inte om det. Inte som helhet. Apropå böcker har jag börjat läsa Mandelkärnan nu och det bådar gott...
Hej!
Tack för kommentar i min blogg. Byter gärna länkar.
Opievallmo: Vad trevligt, jag blir alltid inspirerad av dina 'skisser'. Vill att fler ska hitta dit.
Jag älskar hösten :)
Hannele: önskar jag kunde säga det samma, men, men, jag försöker så gott jag kan att se ljusglimtarna.
Skicka en kommentar