Finfrämmandet

Igår hade vi finfrämmande, två små herrar som heter Sigge och Hugo och deras föräldrar tillbringade eftermiddagen och kvällen med oss. Vi hade tur med vädret också, det blev varmt och vi kunde sitta ute och fika och äta. Vi har verkligen sett fram emot att få se dem och det är ju något speciellt med att få hålla i och lukta på en liten bebiskind. De doftar så gott och är så lena de små sötnosarna. Jag tyckte att en av de små herrarna hade kunnat få stanna hos mig ett tag...
Nu var det förstås jättetrevligt att hinna träffa och prata med bebisarnas föräldrar också, det hann vi när bebisarna sov. Synd att man ska bo så långt ifrån varann.