Återigen en grävande och lyftande och skottande dag, jag är om möjligt ändå mer slut. Drack åtskilliga liter vatten och lyfte sten och ett par svartvinbärsbuskar och en klunga rönnar. "Allting går och det som inte går det går det mer" som en klok person sa en gång. Jag hade orden ringande i öronen när jag gungade och gungade med hela min tyngd som motvikt för att få en liggande skottkärra att ställa sig upp med en tung bärbuske i, det var lite spännande för den fick ju inte välta hela varvet för då hade jag fått allt över mig... Vem har sagt att trädgårdsskötsel inte är en äventyrssport?
Bilden ovan är från bordet i inglasningen, ett stort glas vatten och så den fina cikadan, underlägget som blev förra sommarens souvenir från vår rundresa i Frankrike och veckan i Cassis, Provence.
3 kommentarer:
Vet du att jag är allt lite avundsjuk på allt ditt grävande...vi måste ta hit arkeologer för att få gräva!!!
Snart kommer de nog - så jag också för sätta spaden i marken!
Vaxduken är på väg hem - skulle ta ca en vecka till.
Kram Maud
Ja visst känns det i kroppen när man genomför trädgårds projekt...
Fast det brukar vara mödan värt!
Kul med nytt och snyggt i köket också!
Tindgeling Sussi
Frankrike på våren låter underbart,
antingen får man vara klok eller stark ;)
Skicka en kommentar